Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Anhängarne av dessa idéer voro i sydliga
Andalusien grupperade i en hemlig revolutionär organisation
som i juni 1863 iscensatte ett väpnat uppror i Loja
under ledning av Perez de Alamo. Med tusen
beväpnade började rörelsen, vilken snart med lavinens
hastighet svällde ut till 30,000 man, som slöto sig till de
revolterande under ropet: "Leve kommunismen." I
början segerrika mot gendarmer och smärre armékårer
blevo de likväl efter några dagar i några långvariga,
blodiga drabbningar besegrade, då regeringen var i
stånd att kunna sammandraga truppmassor från flera
provinser till deras undertryckande.
Av de tillfångatagna blevo tjugu arkebuserade och
över fyrahundra sändes av blodsregeringen som
strafffångar till Cuba och Filippinerna.
Vid sidan av den uppspirande fackliga rörelsen
uppstod även vid denna tid en tämligen stark kooperativ
rörelse ett försök av arbetarne att genom grundande
av produktionsföreningar förbättra sin ställning. Denna
rörelse var utan tvivel starkt gynnad av de då ganska
starkt utbredda proudhonska idéerna.
Vid sidan av dessa rent proletäriska klassrörelser
började även en annan teori slå fast rot bland alla
samhällsklasser: idén om den fria, federalistiska
republiken. Den mäst bekante agitatorn för denna ide var
Fr. Pi y Margall, som var starkt påvärkad av Proudlhons
federalistiska och ekonomiska idéer. Såsom vid alla
revolutionära strömningar så var även vid denna
republikanska rörelse, vilken utbredde sig samtidigt med
revolterandet mot käjsardömet i Frankrike, proletariatet
det mäst framträdande sociala styrkeelementet.
Propagandan för federalismen, vilken utbredde sig
utomordentligt snabbt bland arbetarne och slog djupa rötter
blev orsaken till, att hela spanska arbetarklassen redan
tidigt lärde sig erkänna federalismen såsom den friaste
organisationsformen och sedermera aldrig stod att vinna
för tanken på någon som hälst centralisation inom
föreningsvärlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
