Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ingen "gratifikation" för propaganda- eller
organisationsarbete funnos, ej häller några sinekurer för agitatorer
— denna den största faran för en revolutionär rörelse.
Programmet för denna fackliga federation var rent
anarkistiskt, om också icke detta ord användes. Den
förklarade som sitt målsätt genomföra den sociala
revolutionen genom den ekonomiska kampen, icke tänkande
på att erövra den politiska makten, utan att förstöra
densamma.
Federationen höll hädanefter kongresser varje år.
År 1898 grundade Federico Urales (Juan Montseny) i
Madrid den anarkistiska revyn "Revista Blanca." Snart
därpå utkom veckotidningen uSuplemento de la Revista
Blanca11, som senare, från början av jan. 1902 erhöll
namnet "Tierra y Liberdad." Denna veckotidning blev
sommaren 1903 daglig, mycket bra redigerad, med
Malato som ständig medarbetare och utgick som sådan
under ett halvt års tid, varefter den åter måste inskränkas
till veckotidning. Aldrig hade det socialdemokratiska
partiet startat ett dagblad.
I slutet av 1901 grundade Anselmo Lorenzo i
Barcelona den utmärkta tidningen "La Huelga general"
(Generalsträjken) som utan tvivel utövat ett stort
inflytande på de senaste händelserna i Barcelona. Under
denna period ägde i alla större städer i Spanien, i
Sevilla, Gijon, Corunja, revolutionära massträjker rum,
d. v. s. sträjker i vilka samtliga platsens arbetare
deltogo, varvid det alltid kom till blodiga strider med
gendarmeriet.-
Spanien har den egendomligheten att jämte de
största "politiska friheter", vilka konstitutionen
"förborgar" besitta den tänkbarast ohyggliga despotism.
Det existerar absolut prässfrihet, man kan skriva vad
som hälst utan konfiskering eller åtal. Men om det
faller myndigheterna in, kunna tidningsutgivare — i
tider av djupaste social fred — ställas inför krigsrätt
om t. ex. i någon artikel militarismen eller patriotismen
angripes, och ett sådant tryckfrihets "brott" kostar 8 à
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
