Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
P. Vallenia sysselsatte sig särskilt med denna kampanj,
sände berättelser över Alcala-affären till flera tidningar
och organiserade — genom korrespondens —’ till den
12 mars 1904 en jättestor protestdemonstration, som
försiggick på flera platser i Europa — mot de spanska
bödlarne. I alla större städer i Europa, undantagandes
i Tyskland ägde denna dag stora demonstrationer rum.
(I Böhmen t. ex. enbart 21, i Holland 25, i Frankrike
å flera arbetarbörser etc.) Dockarbetarne i Cette
(Sydfrankrike) vägrade att lossa de spanska fartygen, till
des^t offren i Alcala blevo befriade — så att de spanska
köpmännen sände en petition till regeringen, att den
måtte i den spanska handelns intresse frigiva de
benådade. Nu utkom i Paris en tidning "L’Espagne
inquisitoriale" på franska språket för att göra världen
förtrogen med grymheterna i Spanien. Tidningen
väckte stort uppseende.
Följden blev en tilldragelse av den 13 april 1904,
då en ung spansk bildhuggare Miguel Årtal rände en
dolk mellan revbenen på ministerpresidenten Maura,
vilken envist vägrat varje art av benådning åt de dömda.
Årtal blev dömd till 17 års tvångsarbete — men Maura,
som blott blev sårad av dolken, förskräcktes och satte
fångarne på fri fot.
Då Alfons XIII den 31 maj 1905 vid ett officiellt
besök i Paris for till operan, kastades en bomb mot
hans vagn. Två hästar dödades och några soldater
sårades. Gärningsmannen undkom. Nu följde en stor
process, i vilken Pedro Vallina och Ch. Mulato voro
de anklagade. Vallina, som häktats redan före
attentatet, var beskylld för att ha gjort i ordning bomben.
Till sitt försvar förklarade han att de av honom
förfärdigade bomberna voro avsedda för kungen, men att
de senare skulle komma att användas i Spanien, och
att de ej skulle ha begagnats i Paris. Stämningen var
emot de spanska bödlarne, och de flästa tidningar togo
parti för de anklagade.
Ungefär ett år efter detta attentat, liksom på dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
