Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - 4. Guds rådslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅSA - HANNA
då kasta en blick neråt allen, där grönskan ännu var
så späd, att den släppte igenom blickarna.
Skatorna hade varslat främmande hela morgonen,
dessutom var det nytänning, och om det verkligen
var någon sanning i de envisa rykten, som inte ens
hennes stränghet mot allt skvaller kunnat stänga
ute, så skulle det hända något både märkligt och
sorgligt i dag. Hon lade på mera ved i spiseln och
tittade under bakeskynket, om bullarna voro jästa.
Dörren till förstugan öppnades, och en ung man
stack in huvudet. Det var adjunkten, den nyss
prästvigde herr Laurentius Petri.
— De kommer! sade han ivrigt.
Prostinnan stod mitt på golvet med en plat i
händerna.
— Från Asen? frågade hon.
— Jag tycker det ser ut som Efraim och Hanna.
Prostinnan sköt in plåten med kläm och smällde
igen ugnsluckan så att det dånade.
— Säg då till far, bad hon i en ton som knappt
skilde sig från en befallning. Men för sig själv
mumlade hon: herre Jesus i himmelen.
— Men farbror är inte riktigt bra, och han har
slumrat av lite, invändes.
— Jag ska säga till honom själv, om Lars är blyg,
sade hon med ett litet småleende, men det får han
väl lära sig, när han får egen församling, att den
går före vilan, om man också är gammal och
sjuklig. Medan hon talade, sköljde hon av händerna och
knöt av sig förklädet. Passa ugnen Lars, sade hon
och försvann.
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
