Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - 7. Ugnsrakan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UGNSRAKAN
sig i en släkt av mördare och illgärningsmän, far
och son och farfar likadana ända bort in i
hedendomen. Hon hade ju hört i skolan hurudant folket
var, innan Ansgarius kom och predikade Kristus,
grymma och onda och blodtörstiga hade folk varit,
och ingen gick säker för den andre. Sen hade
"sederna blivit mildare", som lärarinnan sagt, och
man hade varkunnat sig över gamla och sjuka. Men
denna släkten: Adam Franson, Frans Adamson,
Adam Franson, Frans Adamson, den hade bevarat
sig lika från hednatid, alla voro hedningar i
hjärteroten, fast de var döpta och undervisade och
anammade nattvarden. Hon tänkte på alla hustrurna, som
kommit in i släkten. Antingen hade de blivit
ihjäl-pinade eller gömt sig på slinnet, och krupit fram
och tagit sin del av bytet. Gud förbarma dig över
mig fattiga, syndiga människa, vad ska det hända
med mig, innan jag får komma i jorden?
— Men nu när du känner till hemligheten, så
får du också vara med om och vakta den, sade
Frånse. Far han vill gärna bekänna ibland, när det
sätter åt honom, och prosten han lurar nog på det,
kan veta. Det skulle vara en godbit för honom
förstås. Han är nog inte god på mig för att jag tog
bort dig för hans älskade Magnus i Nygård. Så
därför ska gubben vaktas, så att han inte får skicka
bu på prosten, så mycket du det vet.
— Frånse! sade Hanna full av fasa, vad gjorde
du med Stina Snabb?
Hon hade inte väl fått ordet över läpparna, förrän
Frans fick tag i henne och riste henne i sängen.
9. — Wägner, Åsa-Hanna.
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
