Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - 8. Ett oförvitligt hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅSA-HANNA
För det hade väl ändå i grund och botten varit hans
avsikt att göra engång, när det bar sig.
Ja, här kom han till en punkt, där han inte kunde
riktigt svara för sig själv. Det var nog inte utan,
att han på skolan fått ett visst förakt för allt det
gamla vanliga hemmavid. Inte att han tänkte på
att läsa till präst, men han ville bli liksom lite
lantbrukare med bildning, inte bonne. Därtill kom att
lärarn i slöjd på skolan hade en så fin och bildad
dotter, som talade stockholmska och spelade piano.
Hon hade lovat att brevväxla med honom, när han
kom hem, ja kanske hälsa på.
När han lämnat skolan förbleknade intrycket
något, samtidigt som alla minnen från barndom
och ungdum kommo igen. Då han i denna
sinnesstämning träffades av nyheten om Hannas
förlovning med en annan, glömde han ögonblickligen sin
halva trolöshet, och hans första känsla var vrede
mot flickan. När ögonblickets uppbrusning gått över
försökte han, fast hon inte förtjänade det, rädda
henne genom att få lysningen avbruten. När prosten
inte genast kunde hjälpa honom därmed och
berättade vilka himmelska avsikter Hanna hade med
sin blivande man, tappade Magnus lusten att göra
något alls, drog sig arg och äcklad tillbaka, gick hem
och skrev brev till slöjdlärarns dotter i stället.
Hon må ha det, tänkte han. Men så hände själva
bröllopsdagens morgon, för att det skulle vara
riktigt utstuderat, att någon kom och anförtrodde
honom, att det fanns en annan kvinna, fast Stina
Snabb var död, som varit berättigad att jäva lys-
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
