- Project Runeberg -  Åsa-Hanna /
145

(1935) [MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - 8. Ett oförvitligt hus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT OFÖRVITLIGT HUS

för kärn var tokig. Först så trodde jag, att han
ändå hade lite hjärta i bröstet, för han stack in
huvet för jämnan hela eftermiddan och fråga, om
det inte var klart snart. Men sen, när jag kom på
honom i köket med å ta ut veträna ur spisen, så
börja jag begripa, han tyckte att jag eldade för
mycket, och satt på vatten för tidigt, kan veta!

Hon såg sig om för att inhösta verkan av dessa
ord, mor Katrina mörknade, aj för katten hon var
ju så mycket för präster, nåja, så kunde de inte
skada henne att höra, hur de kunde bära sig åt.

— Jag körde honom från spisen förstås, jag är
inte rädd av mig, och jag är van att kummendera,
dit jag kommer. Men inte hade jag stunder att stå
och vakta spisen, när människan låg därinne, och
ingen hjälpe hade de, så jag fick lov å löpa ner till
arrendatorns och be den människan där komma upp.
Bonden ville inte hon skulle gå, för han är ovän
med pastorn, men gumman hon kom då ändå och
lova mig att hålla eld i spisen. Ved fanns inte heller,
så hon fick själv köra upp en kärra ur vedbon. Hon
har elva barn, så hon hade ju hjärta för frun. Men
Jesus på himmelens tron, nu börja det värsta. När
de skumna till, så bad jag om lampa förstås, men
kärn, han sa, att vad ska ni med lampa än, och
bränna lyse i onödan. Ja det hade jag nog hört att
han aldrig har råd att bränna lyse på vintern utan
går å lägger sig frampå eftermiddan, men se, att
inte j a g fick ha ljus tänt, när ändå krystvärkarna
hade börjat, det skulle ingen fått me å tro, om jag
inte hört hans ord med mine egna öron, och jag

10. — Wägner, Åsa-Hanna. 14c

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:09:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asahanna/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free