Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - 5. Inom natt och år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅSA-HANNA
Medan barnmorskan talade, kom katten gående
över golvet, hon lockade upp honom i knät, och
medan hon fortsatte att övertala Liljelund tog hon
en schal i knät och rullade in djuret däri.
— Om du ljuger för mig nu, så dränker jag
katten, sade hon plötsligt i hotande ton och slog
blixtsnabbt två knutar på schalen, så att djuret låg
som i en säck.
I samma ögonblick var mannen över henne,
fnysande av skrämsel och vrede, och de började dras
om knytet. Katten deltog själv i striden på
Liljelunds sida med klorna ute genom schalen.
Liljelunds raseri var så våldsamt, att han lyckades riva
katten från hustrun, och hon sjönk ner på stolen
med ett skratt och en suck.
— Jag undrar om du skulle flyga på nån, som
ämna dränka mig, sade hon pustande.
Mannen hade nu fått upp knutarna och befriat
katten. Med djuret på armen gick han mot dörren.
Där vände han sig om: — Hut, käring, sade han,
försvann ut i köket och låste om sig med nyckel.
Men barnmorskan satte plötsligt i att gråta. Hon
var svartsjuk på katten, och det var hennes hjärtas
historia.
Samma söndags eftermiddag, då hela huset vilade
middag, smög sig Hanna oppepå i fina rummet. Där
låg på bordet Fritiofs saga i sitt röda band med
blått och guld, och där låg också ett fotografialbum,
som gömde en bild av Magnus, tagen på heden för
många Herrans år sen. Hon slog upp bilden av
Fritiof vid tempelbranden, lade den bredvid Mag-
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
