Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - 6. Brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B REVET
— Om nån bar vatt dan me å gifta hop folk,
så har det väl varit hon, Martina, sade pigorna.
Martina knäckte kotlettraden så flisorna yrde. —
Jag begriper inte hur jag har fått det ryktet på
me, sade hon och klämde sönder en tår i
ögonvrån, jag som i hela mitt liv bara har strävat efter
renhet.
— Men tala nu om, varför bröllop är så farlia
ting, envisades pigorna och skrattade bakom hennes
rygg-
— Jo, det ska jag sä, Martina sänkte yxan och
rösten på engång, äss I tro at ella ej, så har Satan
mer makt med de gifta än med de ogifta.
— Nä, så hon pratar Martina!
— Jo, si de lever ju regelbundet i synden!
Pigorna frustade ut i ett våldsamt skratt, men
Martina lät sig inte bekomma.
— Ja I som är unga, I fattar inte mer än det
I precis har för ygonen. För det osynliga är I som
blinda och dövstumma. Och där är många osynliga
gäster på ett bröllop, som di andra noT skulle bli
skrämda av om di såg. Jag har råka ut för nåt
engång på ett bröllop, så jag vet vad jag vet.
— Tacka vet jag att vara vigder vid gröna
torvan, som hon och jag, Martina, sade en röst bakom
i dörren, och alla vände sig hastigt om. Det var
fröken Lena, som stod där med en glimt av ett
leende på sitt bekymrade ansikte. Martina fattade
sig hastigt.
— Fröken, som är ung och bildad, ska inte bry
sig om vad en le gammal käring pratar, som varken
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
