Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - 7. Egypten och Kanaan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGYPTEN OCH KANAAN
grund och botten en lia hederlig och go människa,
som vi andra rättfärdiga i Vitamossen. Inte har det
ändrat na, att hon levt samman med Frånse
Adamson i det huset! I tro att man kan få stanna och
behålla livet utan att bli hönom lik? I är så
orimligt gudfruktig, så I kan inte begripa vad rikedom
och goa dagar och fruktan att mista dem kan göra
av en människa. Tro I inte man håller usselheten
kär, som en har försvurit sig för? Tro I inte en
håller på sin grynvälling, om den rätt var vebränd?
Vad ville I jag skulle gjort? ropade hon, utom
sig över vad hon förstod att Anders Petter satt
där och tänkte, medan han lugnt såg henne i ögonen.
Menar I, att jag skulle mäktat att sätta mig opp
mot han?
Hon vände sig till den gamle alldeles som om
han känt varje blad av hennes frestelses historia.
Skulle jag ha låtit farfarn bekänna och störta oss
alla i elände? Jag gick me barn då, skulle det ha
fått bli fött med far sin på cell. Vad hade en haft
för det annat än olycka? Det som va gjort va gjort.
Kunde inte Gud orkat förlåta farfar utan hjälp av
präst, äss Han nu finns.
— Tycker du inte det är likt te att Han finns?
insköt Anders Petter. Hans första tanke då han
Såg henne, hade varit den riktiga, det förstod han
nu under denna skur av ovett. Hon höll på att
lösgöra sig ur det främmande väsendet, flyktande
tillbaka dit hon hörde.
— Det kan gott va att Han finns, sade hon. Jag
tror Han ger se tekänna bäst för di han inte är
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
