Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - 8. Lågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅGAN
VIII.
Lågan.
— Vad är det du går och trampar efter hela
dan? frågade Frånse och kastade från
bodkammaren en sned blick på hustrun, som hördes
oavbrutet gå fram och tillbaka mellan silltunnor och
sockerlådor. Hon svarade icke, men stegen
upphörde, han förstod att hon stannat vid boddörren
för att se utöver vägen, och han grinade skadeglatt.
Med ens stötte hon upp dörren och skyndade ut
på bron, ner mot trappan som ledde åt bygatan.
Frånse sprang minst lika häftigt ur stolen. Det
fanns dock en möjlighet att det var Magnus i
Nygård, som kom nedstigande som ett underverk sista
dagen, innan lyseåret gick ut. Han förstod ju gott,
att det var honom Hanna väntat på hela dagen i
dag och i går och i den andra veckan. Tänk om
hon snokat upp var han fanns och varskott honom!
Gud nåde henne då!
Borta vid gatan stod Hanna och talade vid två
karlar, som sutto på en skjuts.
— Är han riktigt säker på, Nils Johan, att ingen
mer ste å ve station? frågade hon.
— Ja, si det kan allri vara möjligt annat än att
jag skulle sitt di som ste å.
335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
