Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att en på så sätt hoplappad bild måste vara ganska ofullständig såsom kulturbild erkännes villigt, men jag hoppas dock, att den skall vara hufvudsakligen riktig i det afseende, hvarom här närmast blifver fråga, nämligen de kvinliga hemgöromålen. Och detta är för vårt ändamål tillräckligt, ty det är genom att ändra mängden och beskaffenheten af dessa göromål, som industrin har utöfvat sitt mäktiga inflytande på kvinnans ställning i hemmet och samhället.
Naturligtvis hafva de nyssnämda efterforskningarna visat, att det, formelt taget, icke är någon väsentlig skillnad på kvinnornas hemgöromål förr och nu, ty kvinnornas värksamhet omfattade äfven förr allt sådant, som rörde hemmets inre förvaltning. Men det är detta allt, som icke var. alldeles detsamma då som nu.
Pehr Brahe säger i sin “Hushållsbok för ungt adelsfolk“, utgifven 1581, att kvinnfolks gärning tillkommer att spinna och väfva både ylle och linne till att kläda folket med, att hålla not och nät vid makt, mälta, brygga, baka och skräda, koka, mjölka, ysta, kärna, så hampa och lin samt hålla register på mantalet, uppbörd och utgift, och Brahe säger tillika, att det tillkommer hvarje kvinna att se, veta och lära sig dylikt. Detta kan icke hafva varit tomma ord, ty dels hafva, såsom bekant, flere af dessa göromål långt fram mot våra tider bibehållit sig i hemmen, och beträffande de öfriga bestyrkes Brahes uppgift af flera andra författare. I fråga om brygd yttrar Hyltén-Cavallius i sitt bekanta arbete “Wärend och Wirdarne“ (del 2): “Konsten att brygga, d. v. s. genom kokning och jäsning bereda olika slags drycker, har äfven från äldsta till senaste tid varit en i hvarje hus öfvad hemslöjd.“ I fråga om mältande säger en annan författare Reinero Broocman i sin stora “Hushållsbok“ (utgifven 1736): “man finner det wara rådeligt och nödigt, at man til alla omständigheter utförer thenna saken; på thet at unga matmödrar måga här af kunna få en fullkomligare underrättelse“. I en norsk hushållskalender från år 1767 omtalas, att mältningen skedde i stugurummet under bordet samt att torkningen skedde i en kakelugnskölna. Och det må äfven nämnas, att Ödmann i sina “hågkomster från hembygden och skolan“ berättar, att till folkfesterna i prosten Wiesels hus måste man räkna de s. k. humlekvällarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
