Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Usselinx och det svenska Söderkompaniet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
myndigheter att efter förmåga hjälpa
Pehr Andersson. Prästerna åläggas
dessutom ”detta härliga värck sina
åhörare föredraga”.
Företaget tycktes vara satt i gång,
men först nu började de egentliga
motigheterna. Dels var de fredliga
värvens tid förbi, i det konungen
samma år avreste till polska kriget i
Preussen, dels och framför allt
vållade kapitalfrågan svårigheter.
Pängar hade visserligen lovats
eller tecknats i företaget, mer eller
mindre frivilligt, men att indriva dem
tycktes vara mer än svårt i dessa
hårda tider, och utlandet höll sig borta.
Usselinx fick därför på regeringens
befallning flacka omkring i Sveriges
Östersjöprovinser och Finland och
höll burskap med städerna för att få
tecknade de belopp som ej kunde
uppbringas i det fattiga Sverige. Och
nog lovades det, men en annan sak var
huru löftena höllos. I maj 1628
beslöt sålunda rådet att skriva till
Lifland och Ingermanland att de skulle
efterkomma, vad de Üsselinx tillsagt
hava. Och i juli s. å. beslöt rådet på
grund av framställningar från
direktören Pehr Anderson att skriva
till ståthållarne och städerna att
assistera vad de kunna.
Men åtskilliga pängar inflöto dock,
ehuru de synas ha blivit använda
även till annat än det egentligen
avsedda ändamålet. Sålunda blev
direktör Anderson i maj 1628 av rådet
tillfrågad, huru snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
