Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Usselinx och det svenska Söderkompaniet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anskaffa ett ansenligt antal skepp under
samma villkor som städerna. Därpå
svarade adeln och prästerna bl. a.
med att till skeppsutredningen anslå
de pänningar, som intecknats i
Söderkompaniet. När detta Ridderskapets
förslag den 22 juni av greve Per
Brahe framställdes i rådet, inkallades
direktör Pehr Anderson och åtspordes,
vad som syntes honom rådligt, samt
huru mycket pängar han hade i
förråd eller hastigt kunde uppbringa.
Huru stort belopp han hade, kunde
han emellertid ej säga ex tempore,
förrän han kom till boken, men han
förmenade att det vore gott, om de
pängar som voro utlovade och givne
till Söderkompaniet, skulle användas
till skepp som nu skola brukas i
Östersjön.
Riksrådet mente dock, att det
kapital som beviljats till
Söderkompaniet bliver a part, och man måste
tänka på andra medel.
Några andra medel måtte emellertid
ej hava funnits, ty redan 3 dagar
därefter, den 25 juni 1629, beslöt rådet,
på landtmarskalkens fråga, huru
skeppen skulle bringas upp, att
supplicera till k. m:t, att det
västindiska kapitalet måtte tagas därtill, så
långt det räckte.
På grund härav förordnades
genom ett k. brev av den 16 maj 1630
om Söderkompaniets uppgående —
visserligen blott ”til så länge
lägenheten och förmögenheten kan tilsäja
at offtbemälte Södercompagnie igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
