- Project Runeberg -  Bref till svar på frågan: Hvilka fordringar ställer den nya tiden på Sveriges Qvinnor? /
10

(1866) [MARC] Author: Sophie Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

löst blir den först då, när det visar sig hur den erhållna
friheten brukas, om till lifs eller till döds. Inom de
sjelfskrifna folkrepresentanternas slutna korporation, uppkallade,
såsom du finner, redan af tidningarnes flygtiga referater,
den afgörande drabbningen alla de ädlaste krafter å ömse
sidor; äfven häruti ligger en djup lärdom för nationen.
Likasom der, så måste ock inom det svenska folket och
dess nya representation alla de ädlaste krafter tagas i
anspråk, de nyskapande så väl som de bevarande, de
framåtskridande och de återhållande: hvarje sinne måste eldas,
hvarje hjerta klappa, hvarje öga vaka, hvarje själens fiber
sättas i verksamhet, för att förhoppningarne om den nya
tiden skola kunna förverkligas. Ty, i sanning, den nya
representationen är icke afsedd för ett vekligt slumrande
eller ett mellan tröghetens och hetsighetens ytterligheter
vacklande folk. — — Du häpnar kanske öfver så bestämda
påståenden; men så der tänker den svenska qvinnan i sin tysthet
och du har nu en gång begärt att få veta hennes tankar.

Man må ha hur förhoppningsfullt temperament som
helst och vara aldrig så böjd att tro det bästa om
menniskor i allmänhet och om svensken i synnerhet — och jag
mins väl hur gerna du gycklade med mina starka tendenser
i denna riktning — det finnes dock drag i de senaste
dagarnes historia, som kan komma äfven den modigaste att
bäfva för framtiden. Jag har redan antydt några af de
mest i ögonen skärande från det offentliga lifvet. Tag här
ännu ett par, hemtade från hvardagslifvet på olika
bildningsstadier: du behöfver dem såsom skugga till ljusbilderna,
hvilka frammanats af det allmänna jublet, om taflan skall
blifva sann.

En ansedd man från sydligaste Sverige, tillhörande den
hittills orepresenterade delen af medelklassen, var nyligen
på besök i hufvudstaden med sin fru, en dame af adelig
börd, med ett gladt och ungdomligt lynne, men långt ifrån
barn till åren. Vistandet i hufvudstaden behagade henne,
och vid underrättelsen att hennes man hädanefter kunde
väljas till riksdagsman, utropade hon: »Ack, så präktigt!
kan jag få roa mig i Stockholm om vintrarne.
Mannen
svarade: »Inbilla dig icke något sådant! jag ämnar, min sann,
icke åtaga mig ett dylikt besvär.
»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asbref1866/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free