- Project Runeberg -  Berättelser /
22

(1876) [MARC] Author: Albrekt Segerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

skri föll då också Jansson ned. Ögonblickligen reste
sig dock pojken åter; han hade böjt sig blott för att
hemta upp mössan, hvilken han trodde, efter hvad han
sedan förklarade, "att blåsten skulle ta". Midt igenom
henne hade kulan gått!

När vi nu sågo, att det ej var någon fara med
gossen, vände vi oss till Jansson, för att återkalla
honom till medvetande. Då han öppnade ögonen och fick
se sonen, som stod bredvid,, sprang han upp och lyfte
honom på sina armar.

"Han är oskadad," ropade vi, "Jansson, gossen är
oskadad!"

Han släppte ned honom på marken, tog studsaren,
lyfte upp den, och i ett nu slog han honom i en sten,
så att pipan sprang af. Derpå tog han gossen vid
handen och gick, utan att säga ett ord.

Allt detta hade gått för sig på vida kortare tid,
än jag behöft för att beskrifva det.

Men länge dröjde det, innan Jansson vardt sig
någorlunda lik igen, och flera månader var han så grubblande
att vi fruktade för hans förstånd. När han åter kunde
börja arbeta, anhöll han att få blifva gårdsfiskare i
stället för skogvaktare. Sedan han gjorde det omnämda
skottet, har han aldrig tagit i en bössa. Men under
flera år var "Janssons sista skott" ett stående
samtalsämne.

"Minsann hafva vi icke alla glömt de islagna
kopparne," sade frun. "Något vackrare erkännande har
sällan kommit en berättare till del!"

"Belöna mig då genom att taga in en kanna varmt
kaffe," svarade mannen skrattande.

Då jungfrun kom in med det begärda, sade hon:

"Tjäder är der ute i köket och beder att få tala
med patron!"

"Nå, det var bra, då får S. sällskap på jagten i
morgon," sade Axel.

Följande dag gjorde Tjäder och jag rätt godt
besked för oss i skogen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asegber/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free