Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Pelle fick nu upp öronen, då han hörde, att
frågan var om det vackra fruntimret i vagnen. Han
tröttnade ej att fråga och pumpade skjutspojken på allt,
som denne hade sig bekant och fick på detta sätt reda
på följande. Fruntimret i vagnen hade för ungefär två
år sedan blifvit enka och bodde nu på Sjölunda, som
hon rådde om. Hon var mycket "gemen" af sig och
beskedlig mot folk. Han, som satt på kuskbocken, och
frun voro syskonbarn. Han "skäldes för lyttnant", men
hade aldrig varit det; ty han hade inte kunnat gå
igenom den "konkursen". "Han var nu så illaker, att han
lefvande kunne äta opp folk å for fram som en rikti
tyrann, å stackars frua, om ho ä så toki å tar’n, för
dä ä allt dä han ligger te om." Pelle erkände också
inom sig, att detta skulle vara en stor dumhet af henne.
Hade man lefvat i de gamla, goda tiderna, hade
Pelle kanske brutit en lans med den elake draken, som
sökte slingra sig om denna Toras boning; men nu lät
det sig ej göra, förargligt nog.
Snart var man framme vid gästgifvargården, der
Pelle skulle slå sig ned för natten. När . han fått in
sin kappsäck i sitt rum, hvilket ingalunda var något
tungt arbete, gick han ut för att se sig omkring.
På gården var en flock af husets folk och några
skjutsbönder samlade kring en ung karl, som tycktes
omtala någon tilldragelse. Ordet "lyttnanten", som,
be-ledsagadt af mindre vänliga uttryck, nämdes flere
gånger, förmådde PeJle att sluta sig till åhörarekretsen.
Han erfor då, att den unge mannen varit betjent hos
den person, han sett på den förbifarande vagnens
kuskbock. Till följd af någon obetydlig anledning hade
löjtnanten nu gifvit sin betjent afsked "på grått papper",
som det heter, och som ett ytterligare bevis på sitt
misshag beledsagat afskedet med ett kok stryk.
"Dä va dä ja sa dej, när du för tre månar se’n
flotta te’n," sade en af åhörarne, när berättelsen var
slut. "Ha’n fått nå’n an i ställe?"
"Nej, dä ha’n inte, å ja ska nog laga så, att’en
ingen får," svarade den bortvisade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
