Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
"Ät och förse dig grundligt!" sade nu förvaltaren,
"ty det blifver intet mera mål af, förrän timret är nere
i Stångelfven, det vill säga omkring kl. fyra i
eftermiddag."
Då utsigterna voro sådana, var det bäst att
efterkomma uppmaningen^ och den genom friska
morgonluften skärpta matlusten gjorde frukostarbetet lätt.
De öfriga deltagarne i färden visste, hvad som förestod
och behöfde ingen uppmaning, sådan som jag fått.
Nu släpptes timret loss och fördes med god fart
bort af den strida strömmen. Vi följde efter på
stranden, och sannerligen man fick "dra fötterna efter sig",
om man skulle hinna med. Detta, senare skulle väl
till och med hafva varit omöjligt, hade ej elfven dels
gjort några böjningar, hvarigenom timrets väg
förlängdes och vår, som då gick rätt fram, förkortades; dels
hindrades farten något, der elfven blef smalare, så att
stockarna "togo stranden" å ömse sidor. Arbetsfolket
var deladt på elfvens båda stränder, och ofta sprungo
karlarna på de rörliga stockarne öfver från den ena till
den andra sidan. Få arbeten torde fordra mera styrka,
uthållighet och påpasslighet än det, som jag denna dag
åsåg, och svenskens arbetsförmåga visade sig till sin
fulla fördel.
Vi hade icke så långt qvar af vägen, och jag
började redan i inbillningen hvila ut mina trötta
fortkomst-ledamöter, då på en gång vid en fors, der elfven var
temligen smal, allt timret stannade. Förgäfves sökte
folket att från stranden skjuta loss flotten; han
darrade, men rörde sig ej, och bakom steg floden allt
högre och högre.
"Ser Jansson, hur det är förståendes?" frågade
förvaltaren.
Den tillfrågade gick ned åt stranden och
betraktade en stund den fastnade flotten. Derpå sade han:
"Jag ser, hur det är nu. Det är en stock, som
låst sig der framme, och han får lof till att lossas, om
det skall gå."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
