Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kap. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KAP. II.
Hela dagen strövade Giovanni om på höjderna.
Då han åter steg ned i det trånga, speglade ännu
hans ögonhinnor kullarnas stora linjer, och hans
mun log förstrött. Det kvällades. Han nickade åt
de små lågorna, som blinkade på takkrönen, och
muntrade sig åt de utklädda som döko upp ur
gränderna med facklor, troget följda av borgare hand i
hand eller med armarna om en god väns hals. Fast
skenet från blossen for vilt och rött uppåt väggarna
och lustigt vanställde de målade pappmaskerna, tills
själva Dygden kunde tagas för Lasten, så drogo
både uppträdande och åskådare genom gatorna, tysta
och ganska tafatta, tydligen mer vana vid allvaret
med vaksamhet och djärva angrepp i mörkret än
vid nöjet utan mening. Men roligheten hörde nu
en gång till. Det gjorde också rimmaren i hörnet,
som sökte få gehör för sin nygjorda visa oeh jämt
avbröts av vaktknektarnas skallande skratt från
bänkarna utanför palatsen. — Du arme, din lott
liknar min, tänkte Giovanni, då visan inte ens
uppmärksammades av stadens konsterfarna gamlingar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 03:12:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ashbarbar/0022.html
