Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Giovannis spänning blev för varje ögonblick
våldsammare. I nästa nu skulle han handla, han visste
det. Han plägade redan i förväg känna, när hans
kraft komme att utlösa sig i gärning. Det var en
olidlig plåga, men efteråt skulle det lindra och lätta.
Som han satt där och med blicken töcknig av
sinnesrörelse stirrade på klockan, lösgjorde sig en
av gestalterna och trädde honom nära, helt
långsamt, tills han såg endast den och intet annat.
–ögonen tätare ihop som på en rovfågel,
munnens linje smalare — så — alldeles så.
Han reste sig fort, grep skärjärnet och gjorde
några snitt, trädde tillbaka för att iakttaga verkan
och gav sig därpå ivrigt i färd med arbetet. Det
tog icke mycken tid, det hade liksom legat tillreds
i verktyget.
Först när allt var fullbordat, vaknade han upp
för vad som egentligen skett. Den som trippade där,
med sin bägare självförnöjt lyft mot himmelen,
var ingen annan än — fader Benedetto.
Livslevande på väg till paradiset!
Eller, om de nu nödvändigt ville — till det
andra stället.
Giovanni brast i muntert skratt. Morgonens
förflugna tanke hade nog legat där och grott i honom,
tills den nu skjutit upp, mogen för gärning.
Sådan blev då den stora förödelsen! Inte för
verket emellertid, ändringen passade gott in i
helheten.
Befriad och munter i sinnet utmålade han för sig
brödernas häpna uppsyn, då de upptäckte förvand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
