Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägar äro outrannsakliga — tänk om Han länkat den
ena tillfälligheten till den andra just för att få
kungjort för folket Sin höga Sanning om det Sköna!
Vilken underbar tanke — ja varför inte: ett
under?
I själva verket hade de måhända rätt, när de
tillbådo vad de sågo för sina ögon, ett Herrens
tecken.
Giovanni såg hän mot klockan. I det flackande
ljuset fingo gestalterna det hemlighetsfulla liv, som
alltid kom honom att bli het av glädje.
Skulle han våga ingripa i Guds underfulla råd?
Han höjde huvudet och såg ut över dem alla.
Med ett djupt andedrag sade han till sig själv:
lvlart är att sanningen en gång måste uppenbaras
— blott inte nu. Inte än. Först bör verket bliva
känt, sedan upplyser Gud om rätta ögonblicket.
Hur enkel den lösningen var.
Utan att väcka uppmärksamhet smög han bort.
Man förmodade väl att han, som alla andra,
överväldigats av himmelens nåd.
Och den förmodan var ju sann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
