Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lor, en kropp som evigt lockar — för att stöta
bort så fort den icke själv begär?
Nej, ingenting av detta skulle längre förmå
kvar-hålla oss — — Men ser du, vi ha ett mål, och för
att nå det måste vi bida, tåla. Icke knota när vi
krökes, när vi böjes, när vi trampas.
Vad det gäller är att döda våra gamla tankar,
våra gamla känslor, vår gamla människa, så att
ur graven må kunna uppstå en ny människa —
och ett nytt verk.
Verket som Gud icke längre står emot.
Den nija Kristus!
Hej raggiga Gråläder — se så, vik nu av som
ett förnuftigt väsen. Framför huset där,
nedanför krukorna på den låga muren — ack så ädla
i formen — där får du rasta. Så hjälpe oss alla
helgon att grundligt lura välaktade messer
Giacomo di casa Massa.
För i botten av säcken är fisken helt visst skämd!
Katarina satt på sängkanten och klagade bittert:
— Inte nog med att åsnan fick säljas, inte nog
med att hela byn gör sig lustig över säcken på
din rygg, där den jämt kommer tillbaka, stinn
av salta fisken, som ingen köper, nu vill du också
ge allmosor till de spetälska otäckingarna uppe i
skrevorna. Har någon sport slikt? En sådan
toka jag var, som gifte mig med dig — jag hade
varit vacker nog utan hemgift för en välbärgad
man, det förstår jag sen det är för sent. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
