Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. XVII.
Porten stod på vid gavel. Ingen väktare fanns
på muren. Allt var stilla tyst. Giovanni drog
kapuschongen över huvudet och gick genom det höga
valvet in i staden. Icke en människa sågs till. Än
hade husen tillbommats, som för fiendehärar, än
stodo de öppna och övergivna. Klappret av
främlingens sandaler genljöd i hela kvarteret. Van vid
havets och ängarnas friska dofter kände Giovanni
med vämjelse stanken, som tycktes stå stilla i
luften. Vid vart steg fick han väja för kadaver av
hundar och svin. Orenligheten låg hopad vid
husen och med förruttnelsen blandades ångor från
rökelse och mysk. Småningom uppfångade örat
ljud — en klockas ideliga, ideliga ringande. Det
kom icke från kyrkornas kupoler, nej övarallt
hördes det entoniga pinglet. Nu förnams skrin,
avlägset och dämpat, inifrån husens väggar, ja, ja! Hans
fot stötte mot något; en död människa, men i vilket
tillstånd! Han hann knappt gå ur vägen, förrän
pinglet var där alldeles inpå. Upp ur gränden dök
en präst, som med ena handen höll en duk instop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
