Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
österrikiska soldater och reaktionära landsmän bana
sig väg väster ut till Ligurien och havet. Följd
av en ende man kom han så på gömda stigar en
dag fram till en viss Pispolas hus i Vaiano och
fick där härbärge. Men en ung bondson
misstänkte främlingarna för att vara flyktande
gari-baldister och smög jämte värden in i kammaren,
där de sovo. Garibaldi vaknade, sprang upp och
genomborrade dem med sin eldblick, och då
ynglingen såg detta tärda och dock av kraft lågande
ansikte blev han övertygad om, att det tillhörde
ingen mindre än hjälten själv. Ett spännande och
historiskt ögonblick! Voro de inträdande fiender
eller vänner? Då slutligen generalen fick klart
för sig att de brunno för hans egen sak,
överlämnade han under tårar och omfamningar sitt
och Italiens öde i deras händer. Det visade sig
ock vara kloka vännehänder. Klädd till arbetare
åkte Garibaldi nattetid genom själva fiendehärden
Prato, full av österrikare och konservativa
italienare, och lyckades tack vare trognas
självförsakelser hinna före den storhertigliga polisen och
över Poggibonsi till Medelhavet.
Så voro han och Italien räddade.
Men kanske icke ens den säkra historiens minnen
välla överst i dens sinne, som far över dessa
marker. Något annat, ännu obestämdare, fångar
vårt inre öga. Ty denna »dal, genom vilken
Bisenziofloden strömmar» ger anledning till en
verklig drömfest, om du älskar skapa dig sagor
om det förflutnas dunkla skuggvärld. Vart vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
