Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Montepiano.
Montepiano, den kände bildhuggaren Bartolinis
födelseby, blickar ut mot en vågande högslätt, där
vintertid nordan yr omkring snön och föser
drivor ända över fönstren på de månghundraåriga
små husen. Man berättar hur allt då är öde,
hur blott vindens dova rytande ekar i passen och
sluttningarnas kastanjeskogar skälva för tunga
suckar. Alla stigar ligga begravda under
meterdjup snö, och av småbyarna som klättrat uppför
branterna inemot högsta kulltopparna varsnas ovan
snöhöljet knappt halvdelen, grå och ruggig mot
en mulen himmel. Nere på vägen arbetar
diligensen sig fram bakom plogspannet av oxar eller
kor, den tutar litet fruset muntert i sin trumpet,
och då den kör in på gatan trycka sig gulvita
ansikten ivrigt mot rutor, som gjorts snöfria.
Pensionatsvärdarna kasta kortlapparna på bordet,
skynda ut ur sina portar och blåsa fram mot det
lilla oansenliga postkontoret, där postmästaren
inväntar postiljonen, i denna dagens viktigaste timme
synnerligen högtidlig i sin egenskap av
förmedlare mellan världshändelserna och det bortglömda
samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>