Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Lanzo är en mycket smutsig och mycket
ruskig bergsstad, så är den också pittoresk, med
sin enda fantastiskt oregelbundna gata alltigenom
tidig medeltid. Rätt som det är kommer jag till
trappor som leda till små torg, amfiteatraliskt
byggda, omgivna av uråldriga rucklen, än måste
jag in genom något svart trångt gap, går under
husen, vägen snor i snirklar upp och ned,
plötsligt dyker upp framför ett tusenårigt väldigt
vakttorn med innanför den dystra ruinen till
sten-borg. De höga trappstegen äro som uthuggna
omedelbart ur klippan, och människohuvud titta
fram överallt ur gallerförsedda öppningar.
Härinne handlas och vandlas i alla
fängelsehemska hål och valv och smuttar. Var tisdag blir
marknad med liv och trängsel bland varornas
mångfald. Det öppnas en riktig kornbod, där
högbergsbon kommer ned och köper sina små
påsar säd till polentan, säden ligger i högar på gatan,
och bredvid halvsover säljaren mot husväggen.
Så bjuds på hälsoörter och magplåster. Och på
gammalt järnskrot: röda spik, nedröstade låsar,
uppfrätta kobindslen, gamla murslevar, slitna häst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
