Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ut på floden -— på fäijor och båtar — och
slår spädbarnet i moderns armar .. .
Nu se människorna ut som gula, torra
japaner, nu frysa de under högsta solståndet,
nu ligga de utan ljud på hustak och stenplattor
under den heta natthimmelen.
Då lyfter sorgens ängel sina vingar och
far susande dit ut, där landskapet breder sig
hvitt och orörligt i solen, förbi farmgårdarna,
där man burit barnen under träden och står
och viftar och viftar dem timme efter timme.
Där ute kände man honom ännu blott
ge-uom ryktet. Men en pinande ångest, en
frätande aning störde själens ro. De dammiga
byvägarna voro folktomma, bodarna stängda,
byarna stilla som kyrkogårdar. Under träden
lågo hundarna som döda, på betesmarkernas få
fläckar af skugga flockade sig hästarna tätt
och fnysande. Alla fönsterluckor voro
tillbommade, alla de vinranksklädda verandorna
öfver-gifna. Men sorgens ängel går genom lykta
dörrar. Han kom till Longwood by, och det
gälla, jämnstarka ropet af en späd röst ljöd
plötsligt, genomborrande hvarje moders hiärta.
Det kom från en låg villa, kaprifoliehöljd,
ruskig och förfallen med ruttna trästaket och
lösa gångjärn. I frontrummet, där en smal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>