Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åskknallen skakar ännu deras sinnen, det som
passerat före barnets död är en dröm, de fatta
icke liur de kunnat lefva mörka och hatfulla,
när de ägde den ljufva varelsen, som var helt
deras. Men de fingo sin läxa, och nu äro de
nästan öfverdrifvet aktsamma, de känna sig
vandra under ett Damoklessvärd, och att böja
sina hufvud blir för dem en vana.
Det faller sig nu heller icke svårt, allt går
jämnt som på trissor, både kropp och själ kunna
hvila.
Arne, som förr behöfde skaffa sig extra
göro-mål, sköter nu endast sin regelbundna
befattning som bokhållare i en kortvaruaffär och
kommer hem till middagen klockan 6, hvarefter
han liar god tid att läsa tidningar och sätta
nya spjälor och gångjärn på det lilla huset,
medan han makligt röker sin pipa och talar med
lugn och reda utan beständigt nervretande
af-brott. Han har börjat fetma, och hans väsen
är resigneradt.
För Tora blef förändringen ännu större.
Hon fick plötsligt en massa tid öfver, ingen
jagade henne, ingen fordrade något, hon kunde
komina och gå och låta och göra, allt under
samma ovana tystnad. Att sköta huset var en
småsak, hon hade lärt att arbeta, och hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
