Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin ståtliga växt, sitt lugna leende oeli sitt nyktra
tänkesätt; föreläserskan med det jämna väsendet
och blickens glöd: miss Lorrie från
Syd-Karolina samt hennes bästa vän, Bostonmålarinnan:
eterisk, van att älskas, med ett barns fötter och
och ett barns abaudon. Slutligen den långa,
eleganta Newyorksenkan, mrs Lean, hon som
hade så hånande ögon. Och några fler.
Af den lilla gruppen pratade ett par
idke-ligen i låg, uppsluppen ton, medau andx-a
förströdda blickade in i askglöden.
Samtalet rörde sig om den ryktbare
ungerske porträttmålaren herr Dv., som med sin
syster gått från bordet direkt ut i parken. Man
kunde från salongen se dem vandra låugt borta
mellan fältets skylar.
Herr Dv. hade sin atelier inne i den
stora staden, hvilkens börsaristokrati täflade 0111
att öfverhopa honom med beställningar och
inbjudningskort, men han föredrog att själf bo på
landet. Mannen ansågs för en stor älskare af
dollarn. Och då det visat sig, att damvärlden
af blygsamhetsskäl tvekade att posera för
honom, hade han från Ungern eftersändt sin
syster för att genom en kvinnas närvaro på
ate-lieru ingifva förtroende.
I pensionatet var målaren icke synnerligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
