Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intet ondt anade, låt oss öfverfalla deras
wig-wani och rispa deras inälfvor med giftiga pilar.
Detta var så nytt, att tid fordrades till att
förstå det. Listiga och spörjande korsade
männens blickar hvarandra. Städse hade
blekansiktet visat sig som deras vän, frikostigt hade
det bytt glaspärlor och huggvapen mot
djurskinn och skogsvillebråd, och fredligt hade man
delat rätten till fiskevatten. Så hade det
fortgått länge.
— Hör hvad den store Audeu talar —
ropade åter medicinmanuen. — Han säger: fly
uppåt de höga bärgen och de djupa skogarna,
där örterna växa tätt som moskitos och
villebrådet förökat sig ostördt i tusen mansåldrar
och där den store Anden trifves i tystnadens
dunkel. Fly dit, där vårt folk kan lefva
lyckligt och sällt
Bidande Hjorten, som full af harm och hån
lyssnat till den föraktades tal, beredde sig att
svara, då luften ånyo genljöd af eldkulornas
dofva knallar. Männen skyndade bort till
skogens bryn. Med häpnad varseblefvo de
stranden fyllas af främmande folk, som närmade sig
de hvites wigwam och besköto pålverket, tills
detta vacklade och sten och grus yrde i luften.
Men när turen kom till wigwamens hvita mu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
