Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sväfva fritt i det gyllenröda ljuset från solen
bakom. Annat såg han icke, blott alarnas
toppar under den vida bimmelen. Allt mer
aflägs-nade sig sången, dök åter fram vid en
krök-ning af ån, dog så bort... Jorden var ljuflig,
det ville han ligga här och känna, iute stiga
upp. I den plötsliga stillheten uppfångade hans
öra ett välbekant ljud. Men rörde sig gjorde
han icke nu, låg bara och lät det komma och
stirrade in i det röda, var det icke just därifrån
det kom? Visst jo — i solen sitter han —
gusigne dig, du lilla, rakt i solen!
Gesällen log, himmelskt lycklig.
— Flyg, du lilla — välsignadt, hur lätt
det känns — hör, allra käraste Sophie, nu är
hon väl uöjder? Han sitter i solen, västan
gök, bästan gök •— allra —- kära...
Det var på morgonen, när mjölkpigorna
gingo till staden längs den smala åstigen, som
gesäll Svante Nikodemus Kopp befanns, svart
-blå i ansiktet som en lödkolf, ligga med
huf-vudet på en pilrot i dungen. Hans brustna
öga stirrade rakt uppåt mot kyrktornets tupp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
