Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
näring. Men där mor, tyngd af vattenok och
skulämbar, traskade öfver gården, suckade hon:
Jestaues, föder eu inte den odågau för ro
skull.
På majorens trädesåker gick plogen
makligt fram. I evigt samma lättjefulla takt
trampade de utsvultna oxarna på, sträckte långsamt
en klöf före den andra, och sent omsider lade
torpau till de öfriga fårorna en smal raud. När
spännet passerade den långa lindallén upp till
härrgården, låtsade torparne och drängarne
väsnas och hojta en smula. Men så fort de
kommit ur sikte för det farliga farstubroögat, sjönko
de åter samman öfver plogskaftet och vaggade
med slöa ansikten och halföppna läppar, svarta
och svällda af valkad snus. Vadmalet hängde
i trasor, stela af orenlighet, på kroppar, magra
som krakar, och träskorna klampade tunga af
grus och dynga.
Vid renen gick rättaren, ropande sitt
reg-lemetiterade: Hej —! rask’ på. Och hans spö
dammade flitigt af den försumliges ärm.
Här uppe på härrgården rådde samma
egendomligt tunga tystnad. Planen stod krattad
med breda, liksom hyflade gångar, en till
vist-husboden och en rätt ned till allén. Alla
husets fönster voro stängda och solen gassade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
