Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diga till anfall, och i händerna höllo de borstar
och kvastar på långa skaft. Så började en liten
ljungeld spraka — en till — fler, fler — hör,
hur tjäran frustar, smattrar, fräser! Rök och
gnistor flyga upp i riggen, och flammorna lysa
under mörka himmelen som hundra
valborgs-mässofyrar, kastande röda slingor nedåt vattnet!
Utomkring ligga nu alla skepp, omhvärfda af
rök och lågor som i ett sjöslag.
Men deu gamla täckta tjärpråmen där borta
med sina puttrande grytor och elden, som slår
ut i det svarta tomma, och gubben, som svär
och mumlar och rör upp uti allt med sin spade,
medan kajorna ursinnigt skria — den pråmen
är visserligen en trolldomshåla, och öfver dörren
står också i blodröd skrift: Häxan ...
Å ja — hvad fick man icke vara med om
allt för besynnerligt...
På kokhusväggen uppe vid storsmedjau
fäste spaniorerna kålblad och kastade till måls
med låuga bovieknifvar, så att det liven och
susade om öronen. Grensle öfver sina kistor
suto amerikaner och brände armarna fulla af
Columbia med stjärnbaneret i glödande rödt och
blått, och på bröstet målade de örnen med
utbredda vingar och under kärestans uamn ... Så
lång dagen var kunde de små satta Knglish
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
