Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sailors stå och påta lerkulor in i en stor ring,
som de formade på marken. Men underligast
voro de svarta brasilianerna. De hängde Judas.
Då pryddes deras kaffedoftaude skepp alla
vant och tågändar utefter med så mycket
flaggor, att det lyste som en skog af hemlandets
prunkande blommor. Sedan stoppade männen
upp en gubbe och stucko bleka svenska
nypon-rosor i hans hatt och en gammal fiol under
lians arm. Sjungande hemska, egendomliga
klagosånger komino de så marscherande nedför
landgången, och i spetsen giugo kaptenen och
gubben. På brobänken nedfirades en talja, och
snaran fästes om gubbens hals. Därpå talade
kaptenen något, som ingen förstod, och — vips!
— flög gubben till väders under gevärssalfvor,
som kommo halmstrån och trasor att yra i
luften. Upp och ned for den arme Judas, och
kom han blott så nära kajen, att de svarta
vil-darna kunde nå honom med sina kolfvar, då
ekade tjutet ända bland bärgen på andra sidan
älfven.
Af allt detta blef Kalle Söderberg på en
gång vild och rädd. Och hårdt, hårdt liöllo
Lina och han hvarandra i hand, då de om
vinterkvällarna suto vid spiselelden och gubben
berättade, medan Anna somnade från alltsammans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
