Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansågs opassande för Guds folk. Höga, klara färger,
som brukats för några är sedan, förklarades
däremot för blygsamma och lämpliga. Damerna, som
förut lagt sitt hår i en knut i nacken, buro det nu
högt på hjässan. Och därför när den stackars fru
Hjelm en dag kom med sitt hängande i en pung i
nackgropen — likt de målade dockorna i Chicagos
fönster — var det ett sorgligt tecken på, hur ringa
inflytande hon rönt af alla dessa års samvaro med
sanna kristna. Till och med för luggen, detta
satans älsklingspåfund, blundades, sedan den icke
egentligen brukades. En utmärkt ung dame, som
redigerade ett skandinaviskt luterskt kvinnoorgan,
hade för några år sedan skrifvit en skakande artikel
med titeln:
»Kan den, som bär lugg, vara ett Guds barn?»
Svar (med fetstil): Nej!
ty etc. . . .
Nu efter dessa år, hvarunder orden hunnit
glömmas, omtryckte hon uppsatsen, lämpligt
förändrad under rubriken:
»Kan den, som bär uppstruket helt krusadt
hår, med lockar framdragna nedom tinningarna,
vara ett Guds barn?»
Svar (med fetstil): Nej!
ty etc. . . .
Och naturligtvis borde man icke fästa sig vid
den något grymma titeln. Utredningen var ju så
behj ärtans värd, så förkrossande sann.
Också inom männens värld ägde sent omsider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
