- Project Runeberg -  På prärien. Roman /
100

(1898) [MARC] [MARC] Author: Hilma Angered-Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vudsaken är: känner ni Kristus som er — er
personlige frälsare.

Hon såg upp på honom — sänktes i ett haf
af blå eld, blickade åt sidan, kände något varmt,
gungande, något som tvingade henne att gå framåt,
ej tillbaka, att vaggas på starka, bärande armar,
glida med, tryggt, ljust, varmt — aldrig mot.

Kristus — ett ögonblick förvirrades hon —
hvem var Kristus? Känna personlig, hvad var
det? Ofrivilligt lyfte hon båda händerna mot
tinningarna, knöt dem, hon ville kväfvas, och
plötsligt slog det om i oresonlig leda, harm mot
mannen där. Han stod och skymde, hon kunde icke
andas, icke se. En grotesk flygtanke borrade sina
klor i henne, en blixt ur döda, syndiga djup:

Hon såg Kristus i denne man, tänkte sig
Kristus med hans drag!

Det var en sekunds isande tomhet — ut öfver
stupet, med bråddjupet under.

Så samlade hon sig, lutade sig snabbt fram,
drog upp fönstret:

— Här är lite varmt.

Andades fullt, kom så in på rätt stråt.

Personlig — det syntes minsann, hvem
be-höfde en frälsare så som hon.

— Ja — sade hon lågt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:12:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ashprarien/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free