Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Min käre herr Malmberg — en så ofantlig
korrespondens–och allt det tröttande
orgelspelet sedan — vore det inte skäl att i stället söka
arbete, som gaf inkomst?
Skräddaren såg upp, ytterligt förvånad.
— Det är saker, som Gud styr om, inte jag,
frun lilla, sade han nästan strängt. Vi la akta
oss att handla på egen hand, det är djäfvulens
argaste list.
— Ja men . . .
— Jag kan säga frun en sak. En gång lät
jag mitt eget arma förnuft styra — det var för
ett halft år sedan, då jag var kurantare än nu till
och med — och då en dag stod en annons om
något jobb, och jag sa till mig själf: Malmberg,
det är för dig. Jag skref in och fick löfte onVet.
Och vet frun (Malmberg reste sig och talade
vörd-nadsfullt och allvarligt): — Så dagen innan den
dagen var jag i sta’n och förkylde mig och fick
ligga i flere veckor... Ja Gud vet att visa oss,
Han, hur det går, när vi vandra våra egna vägar.
Nästan triumferande kommo orden, och
fröj-defullt lade han sig ned.
Matilda stirrade.
— Sen hvilar jag så stilla och trygg, tills
Herren visar, att han behöfver mig någon
annan-städes. —
Med en suck ändrade Matilda samtalsämne.
Hon vidrörde middagen, kunde det vara rätt att
så där offentligt. . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
