Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hvar papperslyktor i purpur mellan träden, och
präster af alla möjliga bekännelser stodo på estrader,
belysta af fladdrande, eldgula bloss, och öfverbjödo
hvarandra i att fånga och kvarhålla själar.
Men ingen lofsång klingade så segervisst som
metodisternas. Hade de icke skäl därtill? Var
icke deras lilla hop en del af den ofantliga
härskara, hvars jubelkör i denna stund brusade öfver
hela kontinenten från Alaskas snöbärg till Floridas
gyllene orangelunder?
Och sågo de ej framför sig, tårögda af salig
längtan, denna stad, som Linde beskref, detta nya
Jerusalem, sköljdt af Atlantens vågor, detta
förkroppsligande af metodismens öfvervälde? . . .
... I det flata New Jersey vid Oceanens strand
med sin silkesmjuka hafssand ligger ett
landområde, inköpt af Förenta Staternas metodister. En
liten stad har där uppstått till hvilken alla, som
lyda kommunens lagar, äga tillträde, men där
endast den rättroende får bygga och bo. Så snart
värmen inträder, samlas nu tusen och tusentals
trosbröder med barn och blomma. Tågen, som
fortskaffa dem, bana sig väg öfver vattensjuka
marker, öfversvämmade af moskitos. År från år
träffas gamla bekanta, taga i besittning de många
villorna och tälten och inrätta sig till kampanj.
Det utvecklas ett enda stort, gladt, brokigt
familje-lif och hvarje morgon komma körande små arméer
af farmare och månglare med lifsförnödenheter.
Man badar i oceanen, man fröjdar sig åt barnens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
