Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ägde att gissa sig till ägarinnornas namn. Den,
som lyckades, erhöll en kyss.
Emellertid fans inom Lindes församling folk,
som ogillade äfven de oskyldigaste världsliga
tillställningar. De suto alltid dystra och protesterade
genom att fröjdefullt och ljudligt instämma i den
psalm, som inledde hvarje fäst. Men Linde lät
sig icke förfäras. Han presenterade de uppträdande
med några skalkaktiga ord och när allt var slut,
kunde han vid utgåendet leende lägga handen på
någons axel och säga tämligen högt:
— Ni vet, att det fins personer, som frukta
ett godt skratt som den Onde själf, och ändå äro
de icke så synnerligen rädda af sig —
tillexempel när det gäller att fördubbla den allsmäktiga
dollarn.
Detta var djärft sagdt, men så innerligt sant.
Hade man icke länge känt på sig, att mister
Jre-kels ökade inkomster som indrifvare och mister
Tailors vinst på sitt hyrkuskvärk, började antaga
oroande proportioner! Lämnade väl denna
välmåga spår efter sig i kyrkkassan? Och gjorde
den icke det — hur måste man då stämpla den?
Fingo icke fattiga stackare ständigt bära tyngsta
bördan? Hvar tänkte dessa käre bröder, att kol
och lyse och prästlön och allt det där egentligen
skulle tagas ifrån? Herrens mening vore nu icke,
att folk med 15 dollars veckoinkomst skulle
utarma sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
