Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ha de? En tror, att Gud befaller frid,
en annan att han tillstädjer strid, en att han straffar
evigt, en annan att han icke gör det. Strax fyra
gudar, skilda som eld och vatten, tycker jag.
Svaret var öfverraskande.. Fru Linde talade
sällan.
Matilda erfor strax ett våldsamt begär att kasta
sig på denna nya själ.
— Ah säg mig — jag är en kämpande
människa — hvad är er tro?
Fru Linde skiftade färg.
— Min tro — inte kan den hjälpa er — ämnar
ni gå in som medlem i metodistförsamlingen? sporde
hon hastigt och såg Matilda fullt i ögonen.
Fru Hjelms blick sänktes, hon besvarade icke
frågan utan brast ut lågt och fort:
— Ser ni, dag och natt tycker jag mig själf
vara större än den Gud, jag skall tro på.
— Kanske behöfver ni då en större Gud än
andra.
— Hvad menar ni? Matilda famlade, häpet
anande, på fru Lindes arm.
Metodistens hustru såg drömmande mot
horisonten, och hon talade långsamt, full af tankar,
dem hon tydligen var van att umgås med.
— Ser ni inte öfverallt, att människorna redan
tagit sig lof att bara älska den Gud, de danat sig
själfva? Nu ni t. ex. . . . Skulle ni inte kunna
älska Gud, 0111 allt vore fritt, ni fri, Han den stora
eviga friheten utan form, utan namn, — som ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
