Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag är hemma nu, tack.
Pastorn lyfte med ett litet darrande leende
på hatten.
Lätt sprang Matilda upp på verandan och
kastade sin börda i hängmattan. Hon såg sig om
efter Ada, hon längtade efter henne, det föreföll
med ens, som om ingenting i världen skilde dem åt.
Utan att besinna sig ilade hon upp på sin
systers rum.
Med håret nyss tvättadt och utslaget låg Ada
pä sängen och drömde.
Matilda gick bort till det öppna fönstret, som
tog in hela vidden därute. Hon drog af sina
handskar och skakade lekfullt de lössläppta
fingrarna i luften.
— En sådan höst ha ni inte i Sverige, du,
brast hon ut lifligt.
Ada stirrade envist på sina toffelspetsar och
svarade icke.
Därute hjulade arbetare förbi på velociped . . .
mattinorna svängde framför. . . tennet glimmade i
solen. Tvättplaggen svällde öfverallt som segel,
glittrade till, lyftes käckt för den lätta brisen . . .
Så rusande klart, så blått och fritt. . .
— Här behöfver man bestämdt inte detsamma
för att lefva som därhemma, fortfor Matilda —
hon tyckte, att hon med våld ville bryta ned
muren dem emellan — Amerika ger mig håg att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
