Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parrödt och mossvart, men leende i tårar lyfte
sig oliven, befriad, bredde ut sig som på
millioner silfvergröna vingar, glänsande, förklarad
mot det blå.
Det kommer en genomträngande lukt från
serpentingångarna, den vanliga doften af
parfym från alla ungerska, bömiska, slaviska,
tsche-chiska, hvad allt de heta, Gräfen och
Gräfinnen, det äro de alla — jämte ett bokstafligt
brus af sidenunderkläder, båda delarna af litet
för snarvillig verkan att förkrossa annat än de
österrikiska hotellvärdarna, som i gränslös
vördnad buga ända ned till jorden för de
Allergnädigste.
Mellan dem skrider en och annan italiensk
dam i lätt axelkappa, utan hatt, den svarta
hårkronan lyft stolt i frostluften. Hon är
föraktad och föraktar tillbaka med ett par kallt
lysande glasbollar till ögon och ett behärskadt
småleende kring munnen.
I sanatoriernas ligghallar bäras åter
sjukstolarna ut och i raka rader sträcker sig
österrikisk militär, uniformerna korrekt knäppta ända
upp i halsen. Nu gläntas på balkongdörrarna,
kvinnor skymta.
Ty nedanför sjunger i dag il maéstro
Giovanni, fordom hjälte på någon förstadstribun,
kanske högre ock, i teaterkappa och Fra
Diavo-lohatt och hufvudet behagsjukt lutadt mot
skuldrans mandolinband. Han sjunger icke blott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
