Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skärtorsdagsmorgonen tystnade med ens allt
ringande. Kyrkor och kloster stodo stumma,
droskhästarna ruskade på hufvudet, undrande
hvart bjällerlåten tagit vägen, klatschade en
piska skedde det helt beskedligt, som olofvande,
och i pensionatet upphörde gongongen att ljuda,
och vi trummades samman medels klappande
af ett par bräder. Det var så välgörande tyst
i Sorrento att man knappt trodde sina öron.
Samtidigt drogs i domen svarla täckelset
för högaltarets Kristusbild. Och högtidligheterna
togo sin början.
En otalig hop af andans män i ornat hade
mött upp i det stora, rätt banala templet, de
föreföllo lika mångtaliga som publiken,
anmärkningsvärd för sin litenhet — och sin kalla
nyfikenhet, ingenstädes upptäckte jag någon rörelse.
Detta hade ock varit öfvermänskligt begärdt,
hvar tårekälla måste hinna sina under den
orimliga tid, ceremonierna pågingo, än uppe vid
högaltaret, än i kyrkans midt och än längst nere.
Här var det dagens glansnummer —
fottvagnin-gen — till sist skulle gå af stapeln. I en ring
sutto tolf fattiggubbar, utvalda för dagen till
apostlar, nyklippta och skrapade med såpa och
vatten, iklädda öfver pantalongerna hvita sida
kläder jämte snöhvita strumpor och skinande
nya gula skor. Säkert hade de aldrig i sitt lif
varit så rena och fina.
När j ag kom hade nattvardens sakrament, h var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
