Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sakta. Nu reste sig Beppo och svingade sin
röda lufva. Han ansträngde lungorna till det
yttersta för att slunga skriket upp för det branta
stupet till krönet:
— Capo di Sorrent, Bagno della regina
Giovanna, Meta, gröna grottan, sig-no-ra.
Äter snuddade piskspetsen vid min arm.
Rösten vid mitt öra smekte:
— Tänka sig, signoran har ju inte sett det,
det är otroligt, inte Deserto, inte Termini, inte
Castellamare, Amalfi, Posita-no.
Hans ord klingade onekligen skönast.
Jag vände mig och såg förbi Alfonsos
bugande gestalt, värdig ännu i sin inställsamhet,
genom porthvalfvet öfver smala gatan mot den
höga muren. Ofvanom stucko upp spetsarna af
obekanta bergskedjor i snöblått. Nej — jag
kände ingenting bortom dessa eviga murar,
glob-tramparnas häjdlösa »wunderschön» och »awful
nice» hade verkat nästan mättande, jag älskar
inte att gå allt för banade stigar, att se det, som
bleknötts af allas blickar. Ehuru jag när en svart
misstanke om, att den lofvärda grundsatsen
hindrat mig att se ting, som jag själf haft värst af
att gå miste om. Det fins ju nämligen
möjlighet för att det vackraste värkligen kan
vara vackert. Men kunde något öfverträffa
detta lefvande väsen, sammansatt af sällsamma
stämningar, som kallas Neapels golf? Dag
efter dag hade det trollbundit mig vid en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
