Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det må bekännas först som sist: jag glömde
Ruskin.
En sådan glad skönhet strömmade mig till
mötes. Innan jag visste ordet af hade jag
fördjupat mig i den stora väggytans vackra
färgsammansättningar och öfverdådiga teknik. I
hvarje linje låg kraft och säkerhet, jag
förlorade mig i häpnad öfver t. ex. en fot, undrande
hur det var, att ingen ens i dag förmår göra
det efter, hur mycket märkvärdigare då att
redan på den tiden. — I de skickligt och
förståndigt formade gestalternas anleten fanns ock
ansats till karaktär.
Sorglöst drack mitt öga in lif och färg och
behag.
På en gång erinrade jag mig — hvad var
det egentligen för tafla jag stod och såg på?
Jo födelsen af Jesu moder.
Jag tog afstånd och skådade om igen —
nej den tillfredsställde mig ej längre. Det var
alldeles riktigt: »bakom» såg jag intet, ingen
mystik, ingen andlig storhet. Allt lika väl be^
handladt, modern och barnet i midtplanet icke
kärleksfullare än frisens amoriner, världslighet,
rörelse och oro.
Ju mer jag lefde mig in i den heliga
födelsestundens världshistoriska betydelse, dess
fjär-mare kom mig Ghirlandajos verk, till sist blef
det som ett teaterupptåg.
Hvad jag saknade var medelpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
