- Project Runeberg -  Trollmark och andra berättelser /
11

(1907) [MARC] [MARC] Author: Hilma Angered-Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ja, så hade det gått till, när de en gång dragit till
skogs, en stark man och en spotsk kvinna. Över hela
färden låg som blå gnistor från solblinkande havet, så
tindrande sorglöst. Men det tänkte de aldrig på
förrän efteråt — då de började tycka om att minnas.

Nu var det först fråga om en stuga till Pål och
Olena, som de tecknat sig i köpekontraktet. Och ingen
kunde väl trott, att den saken skulle ställa sig så
krånglig mitt i tjocka skogen, där det blott vore att
sätta yxan till roten. Men förhållandet var, att folk
icke gärna lämnade sin hjälp till det bygget. Slutligen
kom det dock till stånd. Och där Pål och Olena
stodo belåtna med händerna i sidorna mitt uppe i all
bråten och kvistverket och hamrandet, hade de sin
fröjd af att här och där bakom träden se människor
titta fram, allt för nyfikna att vända om och allt för
rädda att närma sig. Vad voro de rädda för? Vad
i all världen voro de rädda för? Gröna träd och litet
ris och mossa? — Ser du något annat? frågade Olena
högt och log menande med en blick på de nyfikna
ansiktena mellan träden. — Nej, vad skulle han se? tyckte
Pål. — Ja, men hörde han hur ogement muntert det
lät, när skutans gamla barrmaster runt omkring dem
stöpo till jorden. Ackurat likt skriket från en mås,
träffad av skott. Nej, det kunde Pål omöjligt höra.
Men nog såg han, hur stubbarna blänkte till våta
och kritvita, när yksan skilde dem från stammen —
som om de varit ilskna, de gamla döda belätena!

Äntligen stod den kåddoftande stugan och sken
vit mot de gula, sneda solstrålarna, som överallt
försökte kika ned genom den stela, svarta barren.
Inuti såg det lika nytt och främmande ut. Ty Pål och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ashtroll/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free