- Project Runeberg -  Trollmark och andra berättelser /
41

(1907) [MARC] [MARC] Author: Hilma Angered-Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

här som innanfjälls. Och nu bet ora’n till, var
middag svepte den genom dalen, snöbärgsvinden från
Bresciahållet, en trasig jacka eller ingen jacka alls kom
då på ett ut. Tvärt över torget drogs som ett hårt
streck, på ena sidan skuggan, blåsvartare och iskallare
än förut, på den andra ett gullflöde, som lyste likt
sommar i kvinnornas hårflätor, det stod inte längre
till att hålla sig undan, man var väl människa med
rättigheter. Antonio flyttade manhaftigt sitt fyrfat och
sina kittlar mitt i solen, och ett par sälla minuter
njöt han obeskrivligt. Det hopknorrade skinnet töjde
sig och mjuknade, och blodet sjöd i kroppen som
het olja. Men trevnaden blev kortvarig, det skedde
som han fruktat: röken från träkolen och salmiaken
han strödde i elden för lödkolvarna satte
fruntim-merna i näsan, och hamrandet hindrade dem att snattra
fritt. De blevo etter befängda, spottade och galnades,
grälade och gycklade och vände sig om och kastade hela
nävar av smutsigt vatten på hans don. En ilter jäntunge
till och med slog bakut och sökte få träskon att flyga
av foten och träffa honom i magen.

— Inte fryser fett fläsk och skinande olja, ropade
de, maka dig genast tillbaka, ditt gödda svin.

Antonio suckade och drog sig litet längre bort, så
att han vände bröstet åt skuggan men fick solen att
åtminstone steka en stund på ryggtavlan. Ånyo stack
han kolvarna i elden, pustande och flåsande af
ledsnad och bekymmer, inte minsta vedervärdigheten detta,
att när han gick, såg det ut som om han rullat fram,
sade folk, magen sköt ut som en tunna. Dessutom
hängde kinderna som påsar, ögonen lågo instoppade
som russin i vetebullar, och det pärlade gärna ur var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ashtroll/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free