Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAN.
Högt, högt uppe någonstans i ett töcken, dit ingen
vågade se, satt solen och härjade.
Hela lilla Riva sov högsommarens middagssömn
bakom slutna fönsterluckor. Husens glindrande vithet
stack ögat till plåga, höll man handen på murarna,
kunde brännblåsor slå upp, och trädgårdsgångar och
bottenterrasser föreföllo som gungade de i kväljsam
takt för vimlet af rägnbågsgranna ödlor. Det ångade
nästan outhärdligt från orangeblommor och violer;
libanoncedrarnas torra kvalm ville kväva, och som en
feberdröm stod bambuskogens fjäderlätta dun mot
flammande azurn. Här och där mellan husen lyste
Qardabuktens tröttsamma praktblå, och en fadd lukt av
sjö sög sig in över stranden och blandades med skämda
dunster från det kringbyggda torget, där folket dåsigt
stekte sina fiskar vid oljeköket i stenvalven, som
bildade genomgång till hamnen. På landsgårdarna kunde
geten stulits ur lidret och älsta vinet ur tunnan,
bonden lyfte ej ögonlocken till vaksamhet. Icke en
kristen själ fanns under bar himmel. Det var tyst som
midnatt och glödimman tätnade.
Då gick Qardas vatten över i en silvervit krusning,
som gnistrade ilsket mot himlen, alpkransens blacka
grå djupnade som för en skugga, de slaka båtseglen
inne i Torboleviken fylldes med luft och över bärg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
