Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1643 till år 1800 - Askersund blir stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och träta vid stadens bebyggande, i det att några bygga
in på andras tomter av den orsak, att de märken och
stänger, som ingenjören uppsatt, äro omkullfallna, bortrivna
och nedtrampade». Landshövdingen befaller med anledning
härav, att borgerskapet skall förbjudas att bygga, förrän
lantmätare Oluff Reef ankommer till staden och det förra
regularitetet förnyar och uppsätter, samt att, om någon
bygger och det sker oordentligt, han måtte åläggas att
nedriva husen.
Den 2 september 1648 infann sig landshövding Bonde
i staden och insatte först — enligt k. m:ts konfirmation
— Sven Jacobsson Svart till borgmästare i Askersund. Vid
den omedelbart därefter följande allmänna rådstugan
avlade denne ävensom »välaktade» Sven Andersson
borgmästareed.
I en lång »hemlig» skrivelse till stadens båda
borgmästare den 21 november 1648 »förmanar» landshövdingen Sven
Andersson att avstå det främsta rummet åt Sven
Jacobsson Svart, som Ȋr med Hennes Kongl. Maj:ts, min
allernådigaste Drottnings fullmakt försedd», och erkänna
honom som den förnämligaste borgmästaren, men denna sin
företrädesrätt skulle Sven Jacobsson med den största
hövlighet söka dölja och sin medbroders goda råd icke förbigå.
Rådet skulle borgmästarna beflita sig om att hålla på sin
sida, »ty ett trefalt rep går icke gärna sönder».
I protokoll från därefter hållna rådstugusammanträden
äro i regel under rubriken »Närvarande» upptagna
såväl borgmästare Sven Jacobsson Svart som borgmästare
Sven Andersson i nu nämnd ordning. Att städerna på den
tiden höllo sig med tvenne borgmästare var ett ganska
ordinärt förhållande.
Stadsprivilegierna avsågo att i första hand för städernas
befolkning reservera handel och hantverk som
huvudnäringar. Då dessa stadsnäringar i regel voro otillräckliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
