- Project Runeberg -  Askersundiana /
55

(1940) [MARC] Author: Joel Haugard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1643 till år 1800 - Utvecklingssträvanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

UTVECKLINGSSTRÄVANDEN.



Det ser ut som om borgarna i Askersund ännu år 1714
ej hade uppfört s. k. tullstaket kring staden, medan däremot
tullstugor med portar och bommar funnits vid infarterna.
Arrendatorerna av Askersunds tull Mårten Reef och Nils
Giring anmäla 1714 till kammarkollegium, att intet »staket»
finnes uppsatt kring Askersunds stad, och att till
Hammars kyrka, belägen Ya mil söder om staden, dagligen
ankommer en stor kvantitet spannmål, som sedan nattetid
undan tullen inpraktiseras i staden. Kammarkollegium
anmodade landshövdingen i Örebro att ålägga staden att
omedelbart uppföra lagstadgat staket kring densamma. I lag
av 1622 påbjöd Gustav II Adolf den s. k. lilla tullen eller
landstullen, som skulle erläggas vid infarten till städerna
på alla »inhemska, ätliga, slitliga och förnötliga» varor.
Tullen utgjorde ungefär 3 procent av varornas värde.
Städerna voro då liksom f. ö. långt senare i tiden omgivna
av loglängor, och det tilläts att logarna fingo ingå som
delar i staketet, som sålunda endast behövde uppföras i
mellanrummen mellan logarna. Vad Askersund beträffar
vet man, att sjöbodar och logar lågo ganska tätt runt
omkring staden, men det var sannolikt ej av den anledningen,
som Askersundsborgarna ej gjorde sig någon brådska med
staketets uppförande, utan därför att de själva ville ha
möjligheter att bedra tullen. Körde borgaren exempelvis in
ett lass hö från sitt eget gärde, slapp han ej in genom
tullporten, förrän höet blivit uppmätt och tull därför erlagd.

Staden synes under denna tid på mångahanda sätt ha
ansträngt sig för att nå ökad utveckling. I nov. 1719 sökte

55

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 1 18:51:43 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/askers40/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free